Vad jag går igenom egnetligen, fattar inte att de va så här illa. Jag ser ut som ett monster.
I torsdags la jag in mig för operation, börade operara mig vid halv nio kanske och operationen tog sju timmar tror jag. Jag grät innan jag somnade och stört lipade när jag vaknade också. Sen sov jag mest till från att jag vaknade upp tills de va fredag och ja flyttades till en annan avdelning som jag inte trivdes så bra på, jag kände mig så ensam och rädd. Har fortfarande dom känslorna lite men de börar bli bättre, de känns skönt att de är över och för varje dag som går nu blir de bättre hoppas jag. Svullnaden har redan gått ner ganska mycket från i fredags. Sakta men säkert blir de nog bra.
De värsta är att jag inte kan äta eller dricka nästan och ag fryser om mina ben nästan hela tiden, jag har ju ingen näring i kroppen och känner redan att jag tappat vikt. Känner mig yr och vimsig.. Inte skönt alls.... NU vill jag bara att svullnaden går ner och ja ska se normal så jag kan gå ut och handla som vanligt och göra allt som vanligt..
Tack för alla kompisar som stöttat mig, det betyder mycket!
Och de känns så bra att vara hemma med min älskling nu, jag har saknat han.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar